KAN SJÄLV

IMG_5673

Landskapet på Österlen hade i helgen ungefär samma gråskala som denna bild på mina ojästa dinkelfrallor. Jag bakade dem igår och det var också havrekross och solrosfrön i dem. Tänkte testa att göra dem ett par gånger till och sen sammanställa ett (ungefärligt) recept till er här på bloggen.

Det är ju ändå ganska bra med gråhelg, massor av tid till saker att göra inomhus. Jag fick hjälp av pappi med att bygga ett lågt blomsterbord/soffbord/japanskt köksbord. Vi använde ett underrede av järn till ett före detta soffbord, som egentligen skulle hamnat på skroten, samt ett par väderpinade grånade granplankor. Alltså det blev så fint? Subtilt och väldigt användbart. Ska visa er det snarast! Andra saken jag lovar i detta inlägg ooops. Kånkade med mig bordet på tåget och kom fram till ett regningt och bistert, men ändå åh, Malmö <3

Älskar att göra grejer själv och på senaste har jag blivit så bygg- och lagningspepp. Vill laga och sen kunna använda saker som bara ligger och tar plats eller fungerar dåligt (så go känsla). Ett exempel är min iPhone 4 från år 2011 (!!) som jag trodde att hoppet var ute för. Men så fick jag tips om att fabriksåterställa den och det funkade! Den är bara så himla pigg?? Fortfarande lite väderkänslig men ändå avsevärt förbättrad. Det innebär att jag kan skjuta upp mitt köp av ny mobil med medföljande ångest ytterligare på framtiden. Så hinner jag utreda vilket som är minst sämsta alternativ samt var jag ska göra av skrotet från min gamla. Vill inte att det ska hamna fel. Om någon sitter inne på smarta tankar och är bra påläst i frågan får hen gärna informera mig och omvärlden. Men nu har jag skaffat research-marginal iallfall; mycket glad för det. Det gäller ju att föra sin egen lilla kamp mot konsumtionssamhället.

Puss alla hjärtan i vintersolen

IMG_4566

Idag ska jag göra en semla till min kille. Den här bilden är från en annan solig dag för inte ens ett år sedan. Att saker kan bli så bra så fort? Det ska jag tänka på idag (inte på Trump). Ta hand om er själva och varandra okej!

Långsamma livets kampsång

I förra veckan hände en så kul grej som att Säkert!s nya album, Däggdjur, kom ut. Har lyssnat på den i veckan och är allt annat än besviken; hade längtat efter den mycket eftersom jag lyssnat på singeln Snooza typ varje dag sen den släpptes. Men alltså Annika Norlin (!!!), geni som få, som jämt slår huvudet på spiken. Skriver om diffusa men allmängiltiga tankar och känslor på ett exakt och ärligt sätt. Framförallt tycker jag att det är så jäkla nice att någon äntligen börjar göra musik med lite åsikter i; skriver om det personliga i det politiska.

För den som inte lyssnat på låten så handlar den om (tycker jag) hur samhället är så inställt på produktivitet och arbete att man liksom missar massor av sitt vanliga liv. Att ens minnen begränsas till att omfatta bara extraordinära händelser. Att vardagen med sin stress bara flyter samman.

Jag har tänkt mycket på detta dilemma eller vad det nu ska kallas det där med liv, pengar och tid. Vad jag vill göra, varför jag vill det och vad det är värt. Det är en snärjig härva men om man bryter ned det så tänker jag på det som att pengar är tid som blivit såld. Jag har skitsvårt att acceptera det som fakta att livet till största del handlar om att lönearbeta. Att det ses som  vägen till självförverkligande och framgång. Att ge mycket av sin tid och dra in mycket pengar ses som produktivt och eftersträvansvärt. Jag tänker att det är tid för att börja prata om detta ideal. För det är bara ett ideal, inte idealet för alla människor (eller typ nån).

Det är ett ideal som alla andra; sprunget ur normer och någon slags kollektiv konsensus om vad som utgör en lyckad människa. Men som vi alla vet är lyckad inte lika med lycklig. Och jag tänker på alla som inte orkar med eller tycker om att fokusera på arbete. Det innebär att man ger bort mycket tid och känner allt större krav på att maxa sitt liv på den lilla ledighet man har. Resor, nyköpta prylar och fantastiska fester på sitt genomtänkta instagramkonto. Lyckade och stressade i en slags tyst överenskommelse om att det här är det bästa alternativet.

Tänker att det måste komma något slags bakslag snart? En större omvärdering av hur balansen mellan jobb och annat liv ska se ut. Att fler och fler känner att man inte måste så mycket, säger det högt och typ tryggar varandra. Som tar det lite mer Bob Dylanskt när det kommer till framgång typ gå upp på morgonen och gå lägga sig på kvällen och däremellan göra det de själva vill. Det finns så många grejer som behövs i ett helt liv som inte lönearbete kan ge.

När man tänker på det finns det så mycket arbete i ett liv. Allt kan vara arbete, men ger inte betalt. Tänker på alla barn som uppfostras, hem som städas, ideella föreningar som drivs, konst som skapas och texter som skrivs. Lite så går diskussionen i SVT:s nya program Idévärlden (länk) där Roland Paulsen kritiserar arbetsnormen. Åsa Linderborg säger en å annan skitsmart sak också, så ha tålamod att kolla igenom hela! Det är ett uppfriskande program tycker jag, aktuellt och ett steg mot kanske en annan riktning. Nya tankebanor.

Men alltså ja att vänja sitt huvud vid att ekonomisk framgång inte är allt i dagens samhälle lär fan inte bli lätt. Att tänka på det som en norm men inte ett tvång. Jag tänker att allt i livet går ut på att rikta sin uppmärksamhet rätt. Pejla in vad man verkligen vill och sen försöka ordna sin tillvaro att få göra så mycket som möjligt av det som betyder mest, istället för att bara jobba bort all sin tid. Kanske inte alltid ekonomiskt smart men i slutändan innebär det ett ändå väl förvaltat liv.

För saker som inte genererar pengar är ju automatiskt inte irrelevanta. Stina Oscarssons krönika om att plocka blåbär, som jag ramlade över i Naturskyddsföreningens tidning imorse, gav mig någon slags tröst, pepp, tankestöd. Jag tycker att den stämmer in i min tanketematik. Vissa saker ska göras för att man vill, inte analyseras vidare. Kan inte brytas ned i kronor och ören. Att plocka sina egna blåbär eller typ odla sin mat är ekonomiskt osmart men ändå saker som gör att man kommer närmare livet på något sätt.

I tider av självförverkligande känns det konstigt nog som om många människor driver allt längre och längre ifrån sig själv. Tappar bort stora delar av sitt eget varande i en sjö av stress och börjar kalla allt de gör som inte har uttänkta syften för terapi; det är så himla knäppt. Som att det måste rättfärdigas att göra en grej man njuter av. Många saker har bara helt enkelt inte med effektivitet och avkastning att göra; de är inte mätbara och ska inte vara det men hör ändå till ett människoliv. Tänker att de behöver få större plats i allas liv; världen skulle må bättre av det.

Februari månad vi börjar i Pinterest

Börjar månaden med en inspirationslista a la Stories of Us. Tänker att det ger bra pepp!

546ee4f07e8a7cc4aec37cda3be9c9eb

Ha på sig: alltså högst oklart men vill ha en sånhär varm kofta?

85b51dd71d4593d9b37ce472c40849a3

Hemma: ska bygga och fixa i min garderob!! Vill ha fler sådana här pinn-hängare. Ska rensa ur massor har jag tänkt och sen sälja av lite på Tradera. Tänker mig materiell nirvana när mars börjar hehe.

883ffedb1df2ea0e9ac2dc81c6ecb41c

Växt: groddar! Idag sådde jag ärtskott. Plus satte igång en surdeg mvh moder jord. Vill också testa att grodda chiafrön. Återkommer med rapport från lilla odlingen i köksfönstret framöver.

975befce3ba4415437752a6566ddc156

Äta: äter just nu müsli med havremjölk och massor av olika grejer typ banan, jordnötssmör och sylt. Plus puffad amarant! Så himla bra frulle.

4048c4a99ba17d82283abdf7740aefa6

Göra: vill göra mer keramik, har ingen verkstad :((

0c22d52e3b7c2619202e05d8fa220e6b

Mood: lugn och fin förhoppningsvis! Är ju ledig hurra.