En rimlig jul

Jag har tänkt lite på jul. Tycker om jul, en mysig lite pirrig högtid. Tycker om att det finns en upptrappning från advent och sen framåt till julafton och den lugna känslan som kommer i mellandagarna efteråt. Men när julen kommer på tal i en diskussion brukar det oftast resultera i slutsatser om att vi borde strypa jultraditionerna för att minska stress, irritation och otillräcklighet. Det tycker jag är synd. För det är ju inte julen i sig utan mer tanken på perfektion och att det ska vara så himla mycket av allt som jag tror stressar. Det är stora kalas, mycket presenter, alla sorters mat och planer långt i förväg. Plus turer till överfyllda butiker för att införskaffa allt som behövs. Julen ger dessutom frikort för att konsumera mycket och äta mycket kött, vilket jag tycker är deppigt. Och kanske moraliserar jag nu, men isåfall är det berättigat. Kanske finns det ett samband mellan överkonsumtionen, stressen och alla negativa känslor jag bara undrar??

För att själv njuta av allt det mysiga med jul försöker jag fokusera på det jag tycker är det absolut viktigaste som jag inte klarar mig utan. Har bestämt mig att allt pyssel och matlagning ska vara rogivande och roligt, så då hoppar jag allt som gör mig stressad. Jul ska inte innehålla krav för det finns så det räcker. Och inte heller konsumtionsångest och dåligt samvete.

Jag har ett par tips på hur det går att tänka för att minska sin miljöbelastning (och skona di små djuren) och därigenom hjälpa sig själv att inte ha så dåligt samvete:

På jul är det mycket mat av allt, framförallt kött. Det riskerar att mycket kastas plus alla negativa konsekvenser som köttkonsumtion ger. Man kan ha knytis, så behöver alla inte göra allt. Dessutom kan man satsa på en grön bas i julbordet typ alla goda kålsorter som finns i säsong, apelsin, äpple, granatäpple, rödbetor och brysselkål. Ugnsbaka, baka paj, göra röror och sallader osv. Om alla äter mer av det så blir det automatiskt mindre kött! Dessutom är det ganska billiga råvaror som då kan köpas ekologiskt. Win! En bra sak med att vara vegan/vegetarian i sin bekantskapskrets eller släkt är att det måste tänkas om kring julbordet. Ofta får man ju fixa lite eget, som då också alla andra kan äta av. Det är bra, så går det att visa att det inte alltid måste vara samma år efter år.

När det kommer till att köpa klappar försöker jag göra en plan på ungefär vad jag ska ge bort och sen köpa allt på en gång. Minimera mitt butiksstrosande och slippa stressen i sista minuten. I år hade jag en bra plan och det gick snabbt, så gött!! Gällande vad man ska köpa tänker jag: köp en sak som är dyrare än flera mindre. Extra bra om jag kan hitta något som går till välgörande ändamål, är begagnat, hantverkat, ekologiskt eller går att äta. Saker som verkligen kommer till nytta och inte blir liggande. En kul grej är att ge bort typ utemiddag eller bio, så blir det som en kul sak att se fram emot för både en själv och den man gav det till.

Så för att göra julen till ett äkta myshål i tillvaron i år så tänker jag att jag ska fokusera på att kolla på allt kul på tv, läsa böcker, gå på promenad och träffa nära å kära. Baka och laga mat; testa lite nya veganska recept. En bra sak med veggo-omställning är att man får tänka om kring vad som egentligen är julmat; vilka kryddor, råvaror och rätter som verkligen är julens kärna. Det är kul. För mig har det blivit ett bra sätt skaka om julen lite. Samt insikten om att man inte måste handla så himla himla mycket. Det ska inte sluta vara kul med jul, då är det något som är fel. I år är jag faktiskt extra pepp på paketinslagningen. Tänker gammaldagsa papper, band och växter. Har letat fantasifulla personliga inslagningar att inspireras av på Pinterest. Älskar det, ska ha det som veckans projekt.

Ok det var mina tankar om jul. Om någon sitter inne på ett annat bra förhållningssätt så dela gärna. Ta hand om er, ok puss!

2992bbda02f5acdd25a5fc45aabc054e

ab1b69edd4e13a40f99b58d61a216fe0

f8f76578c9eb6376f4632502b1019f31

Årets lussekatt

bild

Jag har bakat två omgångar med lussekatter sedan första advent. Har bakat ganska små satser pga ganska liten frys och för att jag vill testa att ändra receptet lite för att se om de kan bli ännu ännu godare. Dessutom älskar jag att snurra bullarna, gillar överlag bakning som inkluderar något ”pilligt” moment när det kommer till form. Så att man kan anstränga sig så det blir snyggt!

Men har iallafall lyckats få till ett bra recept på veganska lussekatter. De är fylliga i smaken med mycket saffran och dessutom ganska tunga och saftiga som allt vetebröd ska vara. Eftersom jag gjort receptet på känn får den som vill använda det också koppla på sin egen feeling. Det är helt enkelt inte hundra exakt hur man gör. Det är bra tycker jag!

Lussekatt 2016-edition:

25 g jäst

1 dl havremjölk + 1,5 dl Oatly iMat (eller andra havreprodukter, men jag gillar Oatly)

3/4 dl solrosolja

1 pkt saffran alltså 0,5 g

en nypa kardemumma (ja kanske 1 tsk)

en nypa salt också (lite mindre än 1 tsk)

3/4 dl råsocker

100 g grovriven mandelmassa

en näve russin

6-7 dl vetemjöl

pensla med havremjölk, pärlsocker, hackad mandel, flingsalt

Värm havremjölk och Imat tillsammans med olja, kardemumma och saffran så att det blir lite ljummet (om du har mycket tid kan du hoppa värmandet och låta det jäsa längre). Blanda ut jästen med vätskan. Tillsätt socker, salt, mandelmassa, russin och sist mjöl (lite i taget så degen blir lagom, mata inte i allt om det inte behövs). Arbeta degen lite men det behövs inte så jättemycket; den ska mest gå ihop.

Jäs i typ 1,5 h. Håll lite koll och ha is i magen. Peta lite på ytan- om bullen fjädrar tillbaka behöver den jäsa lite till. Men inte så länge att den blir som pösig. Någonstans mittemellan blir bra. Knåda den sen lite, dela i 12 delar och baka ut till lussekattsform. Jäs ca 20 min till, återigen håll jäskoll och gå på känn.

Pensla sen med havremjölk och tryck i russin plus strö på hackad mandel, pärlsocker och lite flingsalt på varje. Baka av i 10-12 min i 200 grader (beror lite på din ugn).

Adventsfrid till er!! Passa på att äta mycket lussebullar nu när det är säsong!

Gästblogg och en bild av mitt hem

_mg_5526

Hej här gapar det ganska tomt pga mycket att göra samt jul och så. MEN! Har gjort ett gästbloggsinlägg på The Waves We Make. Det är ett fint och inspirerande internetmagasin som jag tycker ni ska kolla in! Min text handlar om mitt favoritloppisfynd björnfamiljen och så reflekterar jag lite kring konsumtion och hur det påverkar en mentalt. Superkul att få möjlighet att göra! Jag passade på att ta lite ordentliga kamerabilder dessutom, vilket var roligt som omväxling till mina Iphone 4-bilder. Så nu får ni kika in hos mig och Arvid lite också.

En annan rolig sak är att jag roddar instagramkontot Studentkäk denna veckan. Tipsar om bra billig vegansk studentmat. Det är peppigt och dessutom bra eftersom jag ser till att laga extra skojig (och lite julig) mat. In och följ vet jag! @studentkak

Länk till mitt gästinlägg: Tankar om en björnfamilj

Till alla som läser: blir glad!! PUSS

Lite byggnadsvård och vardagströst

detsitterivaggarna-wowrum-vit-jpg

Jag vet inte hur det är för er men jag tänker jämt på små gamla fina hus jag vill bo i; med trägolv, lugn och ro, vinbärsbuskar och massor av kattungar. Skog och hav nära. Kan nästan brisera av längtan efter att få pyssla om ett hus. Har ju dessutom ett stort intresse för historia samt trädgårdar och byggnader och är projektig så gissar att jag är på pricken SVTs målgrupp (om något lite ung) för detta program: Det sitter i väggarna. Svårt att hitta ord för det, men sympatiskt är nog en bra beskrivning. Lugnt tempo, fina bilder, inspiration och superbra programledare. Som ett enda långt opretto hemma-hos-reportage utan inredningshets. Mysigt för själen! Lätt hänt att avverka några avsnitt en söndagseftermiddag eller trött vardagskväll. Mår bra av det.

LÄNK: Det sitter i väggarna

Vår nya soffa pt 1

output_i5fqtf

Har ju glömt bort att visa vår fina första sambomöbel som vi köpte på Blocket för ett par veckor sedan! En dansk skinnsoffa av 60-talsmodell. Charmigt sliten och alldeles perfekt. Kolla sluttningen på ryggkuddarna, bra detalj.

Soffan kostade bara 800 pix! Dessutom var det typ två gator bort från oss, så vi hade nästan kunnat bära hem den, men Mathilda var världens gulligaste och fixade skjuts åt den och oss. Så snart vi fått ordning på möbleringen i lägenheten (krävs ju lite skills när man bor så litet) så ska ni få se den i sin rätta miljö.

Älskar Blocket amen!

För alla tillfällen: chokladpudding

Här kommer ett recept på en av mina favoritgrejer att äta, en växtbaserad chokladpudding. Den är hur god som helst och innehåller massor av bra saker. Funkar som mellanmål, kvällsfika, inslag i en lyxfrukost eller efterrätt. Den är väldigt lätt att tillverka, bara att skala frukt och mixa. Den kräver heller inte att man har så mycket avancerade ingredienser hemma (vilket jag tycker är exceptionellt störigt i många recept). Om t ex avocado känns avancerat, ibland är de jättedyra eller omogna eller vägen till affären lång, så går det faktiskt att göra på bara banan istället, ta i lite extra kokosolja för konsistensens skull. Men det får ni testa själva! Här kommer iallafall den variant som jag empiriskt testat mig fram till att konstatera är den godaste:
ingredienser-text

Ingredisenser till en portion:

1 banan
1/2 avokado
ca 1 msk kokosolja
ca 1 msk kakao
1 nypa flingsalt
1 nypa kardemumma (mortlad)

Mixa alltsammans med en stavmixer och ställ kallt i kylen eller frysen en stund. Om det är länge innan du ska äta den så funkar kylen bra. Om du vill att den ska stelna snabbt så ta frysen, ca 20 min där kan räcka.

pimpa-text

När puddingen fått rätt konsistens så är det dags att pimpa den lite! På bilden ovan är mina bästa saker att ha på, så brukar blanda dessa tre. Andra bubblare kan vara: hackade rostade nötter, dadelsirap, andra nötsmör, nötcrème (kom på det nu??), granola, lite glass, hallon eller annat bär. Oändliga möjligheter. Bara att testa sig fram!!

(TIPS: Köp avocadonät för 29 kr på Lidl så kan ni göra receptet varje dag i en vecka om ni vill! Älskar Lidls avocado, har aldrig fått en dålig)

Lycka-till-puss från mig.

Veganska docs

docs-till-blogg

När jag var i Berlin för några veckor sedan köpte jag ett par klassiska låga Dr Martens-skor av vegansk variant. De har en tjock sula och är gjorda av konstläder. En typiskt bra skoinvestering eftersom de passar till de flesta tillfällen och går att använda i princip året runt. Dessutom väldigt sköna!

Butiken jag köpte dem i heter Avesu; en vegansk skoaffär i Friedrichain. Liten affär men väl utvalda skor. Väldigt gullig och hjälpsam kvinna i kassan. Hon försäkrade sig noga om att jag sparade på kvittot ordentligt, gav mig en cappuccino samt en vegansk fotkräm.

Misstänker att dessa skor kommer bli mina trotjänare från nu!

Oktoberstilen

9ed1fbb79fb631abfb49f7fdda011d16

950c109b5a84e0aec538016077b7c462

Tror jag ska ut och leta kort snygg varm jacka på second hand i helgen. Måste också köpa snygga strumpor. Har länge levt med idén om att strumpor är fult? Det är förmodligen därför jag inte heller brytt mig om att köpa några fina. Har också länge dragits med tanken på att slinga mitt hår, ljust och fräscht. Sen när denna bild på Sienna Miller, med hår i exakt samma nyanser som mitt har nu, dök upp så kände jag: nä. Det är anti-snyggt; precis som det är Jane Birkin att ha slitna skor. Man sparar dessutom energi, tid och pengar. Kanske ska dricka öl för frisyrbudgeten?

Wir Kinder wom Bahnhof Zoo

wirkinder

Härom en regning söndag i efterdyningarna av all feeling från Berlinresan kom jag till skott och såg den tyska kultfilmen Wir Kinder wom Bahnhof Zoo (Vi barn på Bahnhof Zoo). Det är en favorit hos Sanna (min syster), som älskar Tyskland. Har försökt se den förut men bara kommit ca 20 minuter in pga inte mentalt rustad för knark och misär. Och det finns det mycket av i denna film.

Den handlar om en tjej i tidiga tonåren, Christiane, som dras in i ett knarkmissbruk tillsammans med sin pojkvän. Det är i 1970-talets Västberlin; på diskoklubbar, i tidstypiska lägenheter i tidstypiska hyreshus och i de brun- och orangekaklade tunnelbanehallarna. Visuellt väldigt berlinsk. Musiken är Bowies; finns en ganska mäktig lång scen från hans konsert i Berlin.

Realistiskt och osentimentalt berättat om en bister verklighet. Någon slags romantik går ändå nästan alltid att urskilja, också här.